Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: jag har världens bästa läsare! Tack <3 Ni gör bloggen med alla era fina kommentarer! Fortsätt så! Så jag vet vad ni gillar för slags inlägg. Om ett tag kommer det komma nya blogg punkter. Så håll ögonen öppna (:
Är det något ni tycker fattas i bloggen eller vill ha med av är det bara att skicka iväg en liten kommentar.



Idag har jag tänkt på det här med längtan. Jag vet att jag och många fler längtar efter att komma bort, söker äventyr och ett nytt liv. Jag har så många gånger klagat på min hemort, träffat vänner som bor på andra ställen och bara önskat att jag fått bo där med. Men vad är det vi igentligen tror och förväntar oss, vart är det vi vill? För skulle jag bo i min drömort skulle jag bara vara granne med massa själar som själva längtade bort.
Och vad är det för äventyr vi vill ha? Vi lever inte i en film eller sitcom (även om det skulle vara så mycket enklare). Om vi bara öppnade ögonen skulle vi se att livet i sig är ett äventyr, ofta ett jävligt svårt äventyr med massa svåra saker att överkomma. Men det är väll det som gör ett riktigt äventyr?
Och visst ibland skulle det vara skönare att bara få dropa allt och leva som någon annan för en dag. Men betyder det att vi skulle vara lyckliga? Betyder det att vi inte efter ett tag skulle tröttna och vilja ha ett nytt liv? Dessutom kan det vara så att det liv vi trode var så perfekt, i grund och botten bara var hemskt. För sorg är oftast inget man ser utifrån.
Men att pröva allt detta kanske skulle vara en värdefull läxa/upplevelse. Något som skulle få oss att inse att vårat liv är det liv som det är meningen att vi ska ha, och att äventyret vi kämpar med just nu inte skulle varit detsamma om vi hade levt någon annan stans.

Håller du med? Har du känt/känner så här? Lämna din kommentar.